Att använda öppna data i skolan

Bild: "Leidseplein Amsterdam" från Het Nieuwe Instituut på Flickr. Inga kända copyright-begränsningar.

Bild: ”Leidseplein Amsterdam” från Het Nieuwe Instituut på Flickr. Inga kända copyright-begränsningar.

Gårdagens inlägg handlade om datalogiskt tänkande, ett begrepp där organisation och analys av data ofta ingår. Det är mycket prat om data idag, till exempel ”big data” och analyser som kan göras med stora och små datamängder.

Öppna data

Det talas också en hel del om öppna data, ofta underförstått öppna offentliga data. Det handlar alltså om data som offentliga organisationer gör tillgängligt för återanvändning och analys. Det kan till exempel handla om miljödata, sociala frågor eller kulturarv. Förutom det nationella perspektivet kan man ta det lokala, där flera kommuner (t ex Örebro, Helsingborg och Stockholm) tillhandahåller data samt det internationella, med data från t ex FN och Världsbanken.

Vill du läsa mer om öppna data? Här är några startpunkter:

Öppna data i skolan

Öppna offentliga data kan vara en källa för skolan på olika vis, som att göra egna analyser av de offentliga institutionernas data, att använda olika visualiseringsverktyg eller att använda tillgängliggjort bildmaterial.

Det mest ”avancerade” sättet är att gå till källmaterialet och göra en helt egen analys, vilket man på detta vis kan göra inte bara med textmaterial. Detta kräver lite mer och ska det göras från grunden (antingen i Excel eller på mer programmatisk väg) får man komma upp i de högre årskurserna. Ett sådant arbete kan relatera till datajournalistik. Man kan också använda formatet Data Expeditions, där olika personer har olika roller (som scout, storyteller och analytiker) i att skapa en berättelse utifrån data.

För att sänka tröskeln kan olika visualiseringsverktyg användas, som GapMinder (tänker att många har kommit i kontakt med detta genom Hans Roslings presentationer) och SVT Pejl.  Om att använda interaktiva visualiseringar i skolan kan man läsa en hel del på omvärld.se, både inspiration och lärresurer.

Ett tredje sätt är att använda bilder med öppna licenser (t ex Creative Commons). Det kan återigen handla om att gå till källan för att göra egna analyser, men man kan också arbeta med att bygga vidare på materialet i former av mashups och memer (som Kristina Alexandersson pratat om – hon har även skrivit allmänt om att använda Creative Commons i skolarbeten och om återanvändande av kulturarvsmaterial). Kan tipsa om denna gemensamma ingång för att söka Creative Commons-material från flera siter som Flickr, Google och Europeana.

Jag letar efter fler möjligheter och exempel, tar tacksamt emot tips!

En reaktion på “Att använda öppna data i skolan

  1. Pingback: Data games – spel på öppna data

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *